Självkänsla, självförtroende & självbilder
Den 18 september kommer jag att föreläsa på Biblioteket Mönsterås. Jag kommer bl.a. att tala om det här med självkänsla, självförtroende och självbilder. Föreläsningen kan vara intressant för dig som någon gång funderat på vem du är - egentligen. Föreläsningen handlar t.ex. om hur du bygger upp dina självbilder och vad du kan göra för att stäkra din självkänsla.
Det är skillnad på självförtroende och självkänsla. Självförtroende handlar om hur jag bedömer min kompetens, mitt utseende eller mina kunskaper. Självkänsla handlar om hur jag känner inför mig själv som den jag är bortom prestationer.
Självförtroendet kan växla mellan olika områden i livet och kan förändras över tid. T.ex. kan jag ha gott självförtroende på jobbet men dåligt självförtroende när jag ska småprata med nya människor. Jag kan ha dåligt självförtroende när jag står inför en ny uppgift men det växer när jag fått öva och lärt mig hur jag ska göra.
Min erfarenhet är att självkänsla är något mer beständig. Det är en känsla inför mig själv som grundlagts redan i barndomen och jag är inte alltid så medveten om min självkänsla och hur den påverka mig.
Tecken på låg självkänsla är att jag har svårt att stå på mig och hävda mina behov eller att jag tror att människor skulle tycka sämre om mig om de genomskådade mig och förstod hur jag egentligen är.
Tecken på en stark självkänsla är att jag vågar gå min egen väg oavsett vad andra tycker och att jag kan erkänna misstag utan att känna mig som en dålig person.
Det finns människor som har gott självförtroende och låg självkänsla. De är ofta prestationsinriktade, duktiga och kan ha perfektionistiska drag. De känner i bästa fall att de duger så länge de presterar men kan ha svårt att erkänna sina brister eller be om hjälp.
De finns människor som har hög självkänsla men lågt självförtroende. De tror inte mycket på sin kompetens men kan känna att de duger bra ändå.
Bäst är det förstås att ha en god självkänsla och ett gott men realistiskt självfötroende. Allra svårtast är det för personer som varken känner att de kan något eller duger som de är.
För människor med riktigt låg självkänsla räcker det kanske inte att gå en kurs eller läsa självhjälpsböcker. Bär jag på starka känslor av självförakt eller till och med självhat så är det en god idé att ta en terapuet till hjälp. Är jag däremot som folk är mest och vill förbättra min relation till sig själv så finns det många enkla verktyg som kan lyfta och stärka mig. Ett sätt är att jobba med mina självbilder. Självbilder kan förklaras som de bilder, visuella, verbala eller känslomässiga, som dyker upp inom mig när jag ställer frågan "Vem är jag?".
Jag kan t.ex. bygga upp mina självbilder kring egenskaper som jag tillskriver mig, roller jag har eller historier om mitt liv. Om jag tillskriver mig många goda egenskaper, positivt laddade roller och använder framgångshistorier för att beskriva mitt liv så känner jag mig sannolikt lyckad. Om jag istället framhäver mig svaga sidor och fastnar i historier om misslyckanden och förluster så kommer det att försvaga mitt självfötroende och sänka min syn på mig själv.
Det är olika hur mycket vi identifierar oss med våra självbilder. En del människor tar för självklart att den bild de har av sig själva är den enda sanna. Andra är medvetna om att bilderna faktiskt bara är tankar jag har och som jag ofta har snappat upp från personer i min omgivining. Det kan vara givande att fundera på när jag skaffade mina bilder av mig själv. Vem fick jag dem från? Vad fick mig att acceptera dem som korrekta beskrivningar av vem jag är?
Ännu viktigare är kanske att fråga mig själv om de självbilder jag har är till nytta för mig? Har jag bilder som lyfter eller tynger mig? Vill jag behålla mina bilder eller är det dags att släppa taget och skapa en ny version av mig?
På mina visitikort står det "Det handlar om dig. Den du verkligen är. Den du redan är." För mig är det en påminnelse om att vem jag än är så är jag precis den jag ska vara.
Jag vet inte varför i är så förtjusta i tanken på att vi skulle vara någon annan än den vi är. Jag tycker att det är viktigt att fundera på varför jag ibland tror att jag skulle vara annorlunda än jag är? Hur skulle jag då vara? Jag står här som summan av den jag är och de omständigheter som mött mig i livet. Det fanns aldrig något manus! Det finns inget facit!
Det är som det är för att det var som det var. Det är som det ska vara. Jag är precis den jag ska vara.
